Bakgrund och dagens läge

Malmö stad har sedan 2017 jobbat systematiskt med IoT (Internet of Things) genom en rad av projekt. Redan från start valde vi att utgå från en modulär arkitektur där olika tekniska komponenter samverkar, något som varit bra för oss och fortsätter vara viktigt.

Det första projektet startades som ett resultat av skyfallen som drabbade Malmö i augusti 2014. Den verksamhet som arbetade med preventiva åtgärder, Skyfallsgruppen, sökte efter en mer automatiserad process istället för att cykla ut och läsa av fysiska mätare. Sagt och gjort så monterades nivåmätare ut på ett antal platser och sedan dess har vi data på vattenstånd både i kanaler, i Öresund och på ett par platser också vattenstånd över mark vid viadukter.

Senare genomförde vi olika alltmer mogna piloter där fokus inte alltid var på teknik i första hand men även på hur man som kommun ska organisera sig för att kunna jobba med IoT. Sommaren 2024 blev IoT-aktiviteterna en permanent del av verksamheten på IT- och Digitaliseringsavdelningen på Serviceförvaltningen genom det vi kallar Sensit.

Idag finns det 11 olika IoT-tjänster i drift på 4 olika förvaltningar, och det är flera piloter på gång som så småningom ska gå i drift.

Varför behövs Sensit?

Om vi har utgångspunkten att den moderna IoT-tekniken nu kommit så pass långt att det är både tillförlitligt och ekonomiskt rimligt att använda sensordata för väldigt många olika ändamål i kommunen, så ser vi ett starkt behov av en gemensam central lösning för vår kommun.

En central funktion som Sensit behövs för att kunna dela på resurser, för att kunna stötta verksamheterna med specifik kompetens, för att reducera inlåsningar av leverantörer, och för att kunna ta kontroll över leverantörer, system och Malmös digitala framtid.

Utan en samlande kraft, ser vi en stor risk att staden tappar kontroll på var data finns, vem som har access till data och under vilka förutsättningar vi kan återanvända informationen i andra sammanhang.

En egen rådighet inom staden där vi samverkar med flera olika leverantörer, gör att vi på ett långsiktigt sätt kan vara säkra på löpande innovationsförmåga. Det är inte vår leverantör som definierar när eller hur aktiviteter skall genomföras – det styr staden över, i samråd med leverantörerna. Och alltid mot bakgrund av behov i verksamhet eller för medborgare.

Tekniken bakom och ansvarsfördelning

Tekniken är inte det svåraste för att lyckas med IoT; det är allt annat runt om som är komplext! Men tekniken och tekniska principer behövs alltid i grunden, och därför kommer här en kort beskrivning av hur vi tänker och gör i Malmö.

För trådlös kommunikation med sensorer används främst ett radionät (LoRaWAN) som samkörs av kommunen och MKB (allmännyttiga bostadsbolaget) som har omfattande täckning inom staden samt VA-Syd (regionala VA-organisationen) som har bättre täckning i de mer glesbyggda områdena. För fast uppkoppling används kommunens egna fibernät/Ethernet. I dagens läge räcker det för verksamheternas behov, men framöver uteslutas inte andra konnektivitetslösningar.

För att hantera sensorer och vid behov applicera logik (t ex att göra beräkningar eller transformera data) samt tillgängliggöra dataströmmar via ett API, använder Malmö IoT-plattformen Yggio som bygger på standarder och teknik från Fiware.

Beroende på vilken typ av data som samlas in i respektive användningsfall kan vi sedan antingen lagra data i neutralt datalager, vilket sker i de flesta tillämpningar, alternativt slussa data direkt till en visualisering eller ett verksamhetssystem.

Vi använder Microsoft SQL Server för lagring av data. För verksamhetsgränssnitt använder vi både Power BI och Qlik, samt att vi utvärderar Grafana för mer realtidsnära visualiseringar.

Sensorer ägs typiskt av den verksamheten som nyttjar data, och Sensit bistår vid inköp och kan även bistå med fysisk installation. I takt med att det kommer flera tillämpningar, rimligen med ökande krav på tillgänglighet, allokeras fler resurser till redan befintlig organisation. På så vis tar vi inte större investeringar än vad vi kan bära, vare sig på IT-sidan eller ute i våra verksamheter.

Sensit erbjuder en kommungemensam teknikstack som är modulär och utbyt- och utbyggbar och som ska kunna stödja och underlätta för merparten av behoven från verksamheten. Dessa kan bytas ut mot annan typ av lagring om behovet uppstår. Det finns i kommunen flera integrationsplattformar som kommer åt data från IoT-plattformen eller databaserna, men det är verksamheten själv som ansvarar för eventuell integration mellan integrationsplattform och verksamhetssystem.

Ovan syns en enkel schematisk skiss över Sensits tekniska struktur

Varje tillämpning är olik den andra. Som ett första steg i processen att skapa en ny lösning, utgår vi från vilka behov som finns hos verksamheten. Realtid? Historik? Aggregering? Automation? I ett nästa steg gör vi en design för användningsfallet, tillsammans med verksamheten, och väljer vilka komponenter vi vill använda. Olika användningsfall nyttjar olika komponenter, även om vi strävar efter att arbeta med återanvändbara mönster för hur vi genomför projekt.

Interoperabilitet

För att undvika inlåsningar och ha egen rådighet och kontroll över sina leverantörer, system och framtida digitala utveckling måste den tekniska kärnan och själva hanteringen av data baseras på interoperabilitet. Vi jobbar systematiskt med interoperabilitet inom Sensit och tillsammans med verksamheterna. Detta genomsyrar såväl det tekniska arbetet som arbetet ut mot organisationen.

Detta springer ur sunt förnuft, snarare än ett medvetet val att följa ett interoperabilitetsramverk. Det har dock visat sig att principerna ligger helt i linje exempelvis EU:s minimal interoperability mechanisms (MIMs) – alltså att separera data från datadelning från dataanvändning (tjänst/applikation) och att strukturerat jobba med datamodeller/specifikationer och API:er

Om man vill bygga modulärt och blanda lösningar från olika leverantörer är det helt nödvändigt att jobba med API:er. Och om man separerar data från datadelning och -användning måste data från samma typ av sensorer (t ex temperatur) beskrivas på ett likartat sätt, alltså genom att följa samma datamodeller/specifikationer. Annars går det inte att använda och utbyta sensorer från olika tillverkare utan att behöva ändra i tjänsten.

I vårt datalager, MS SQL, har vi etablerat en datamodell som gör att vi relativt enkelt kan skifta fysisk plats för mätning, byta enheter eller byta tidsperspektiv, med konsistenta dataserier.

Vi följer alltså grundprinciperna från MIMs men däremot följer vi inte i dagsläget de datamodeller och API:er som förespråkas av MIMs eftersom det inte finns ett behov av det än, varken på Sensit eller i verksamheterna.

När behovet uppstår, t ex om man vill byta data med andra kommuner, är det dock en relativt enkel omställning som krävs för att kunna göra det. Observera att det inte räcker att jobba med interoperabilitet från ett teknikperspektiv, men det är den nödvändiga tekniska grunden att stå på.

Organisering och affärsmodell

Trots att Sensit har en tydlig plats i organisationen är vi fortfarande i ett tillväxtläge. En del av tiden går åt att informera och kommunicera. Sensit är på väg mot ett mer stabilt läge, men vi är inte där än.

IT- och Digitaliseringsavdelningen arbetar med väldigt många olika projekt och digitaliseringsinitiativ inom staden. Det betyder att det finns konkurrens om tillgång till kompetens och resurser på ITD, och det finns alltid specifika IT-frågor som är brådskande.

Vi förväntar oss dock att i takt med att det tillkommer allt fler tjänster så sker en organiskt tillväxt till ett läge där vi har fler personal och fler heltidsresurser som arbetar med Sensit. Vi tror också att kommunikationsbehovet reduceras när fler förstår och ser konkret hur Sensit kan stötta. Därmed ökar även resurserna vilket gör det smidigare att hantera såväl brådskande IT-frågor som sensordatafrågor av mer strategisk karaktär.

Sensit har budget och står för den centrala och gemensamma förmågan. Respektive användande verksamhet eller förvaltning står för de specifika kostnader som uppstår för varje respektive användningsfall. Vill till exempel Fastighets- och Gatukontoret mäta gångtrafikanter på en särskild plats, så får de finansiera sensorer, eventuella infrastrukturella anpassningar samt eventuella konsultinsatser. Efter implementation bär fortsatt Sensit kostnaderna för det centrala, medan FGK bär kostnad för förändringar, specifika supportkostnader som uppstår (t.ex. en trasig sensor som behöver bytas ut) eller andra vidareutvecklingskostnader för den specifika tillämpningen.

Diskussionen kortsiktig vs långsiktig nytta både viktig och återkommande. Det kan på kort sikt vara enklare och snabbare för en verksamhet att göra en egen upphandling av ett (silo-)system. Men då hamnar man ofta i en inlåsning av såväl data som leverantör. Att däremot gå genom Sensit kan ta lite längre tid, men i längden gynnar man övriga verksamheter och därmed staden i stort. Ett mindset som vi försöker få verksamheterna att anamma är ”Hur kan jag bidra till andra verksamheter?”

Sensit kan i princip ta sig an vilket användningsfall som helst eftersom det finns en teknisk och organisatorisk struktur på plats. Alla verksamheter är välkomna att använda sig av teknikstacken för test och för produktion. Den fungerar inte för allt, men de flesta tillämpningarna.

Det är dock långt ifrån alla verksamheter som idag har ork att förstå nyttan med Sensit. Det måste vi acceptera och respektera och i stället fokusera på de som är mest intresserade. Att antal cases ständigt ökar gör det dock hela tiden enklare med kommunikationen med verksamheterna.

Vilka IoT-tjänster finns idag?

Vid årsskiftet 2024/2025 fanns nedanstående IoT-tjänster i drift på ett flertal olika förvaltningar:

Vattenstånd i kanaler/Öresund
Vattenstånd över mark (viadukt)
Besöksräkning Folkets Park
Besöksräkning Bibliotek
Väderstation
Trafikdata
Badvattentemp (mkt populärt hos badfolk)
Markfukt odlingsbäddar
Markfukt nyplantering av träd
Luftkvalitet förskola
Bullermätare

Projekt och piloter på gång innefattar vinterväghållning, livbojar, vattenflöden, parkeringsmätningar och Smart Fastighet. Just nu. Det är rörlig materia, nya behov identifieras veckovis och vi vet i dagsläget inte vilka tillämpningar som skapar mest värde, vilka som skalas upp eller vilka tekniska förändringar vi gör under året, och i slutändan är det verksamheterna som bestämmer vad som ska gå i skarp drift.

Några av användningsfallen innebär också att vi delar data som öppna data. T ex markfukt.

Ett steg i utvecklingen tror vi kommer att handla om att dela data som inte är att betrakta som just öppen data. Inom en förvaltning och mellan förvaltningar. Och i nästa steg att dela data med andra organisationer.

Och när vi vet hur vi delar data, blir det troligen aktuellt att applicera mer avancerad teknik för att dra slutsatser av den data som vi håller. AI i kombination med IoT-data tror vi kan ge nya verksamhetseffekter, som vi inte ser idag.

Takeaways från Malmö stad

Nedan kommer de viktigaste takeaways för att komma i gång och som förhoppningsvis kan inspirera och underlätta för andra kommuner. För Malmö tog det 7 år från de första initiala stegen till att verksamheten permanentades. Då var vi tidigt ute på outforskad mark, marknaden var omogen (vilket den fortfarande delvis är). Vi har gjort en del fel, särskilt kopplat till de enskilda användningsfallen. Men lärt oss av de misstagen.

Varje kommun måste göra sin egen resa utifrån sina egna förutsättningar, men det finns mycket att lära sig från andra – som t ex Malmö stad – för att förkorta processen

Man måste förstå och ha insikter på en viss nivå innan man börjar agera. Och man måste ha klart för sig vad man vill åstadkomma innan man bygger en organisation som Sensit.
Börja litet, växa organiskt i takt med verksamheternas behov, men tänk stort!
Se till att ha bra förankring uppåt och sträva efter en fast plats i organisationen. Tydliga och enkla styrdokument underlättar dessutom arbetet med verksamheterna.
Leverantörer är viktiga att ha med sig och att samverka med. De sitter på kunskap och kompetens. Men de är inte en kommun. Beslut måste baseras på egen insikt, ta hjälp av andra som inte är leverantörer för att säkerställa egen rådighet.
Tänk interoperabilitet och modulär arkitektur för kontroll, för att kunna återanvända data och för att undvika inlåsning. Teknisk interoperabilitet räcker inte för att lyckas, men det är en förutsättning!
Det räcker inte med tekniskt stöd till verksamheterna, det behövs även organisatoriskt stöd, nya processer, rådgivning vid anskaffning, etc. För verksamheterna är detta svårare än de tekniska delarna.
Samverkan olika kompetenser inom IT/Dig och övriga verksamheter behövs. IoT, digitalisering och gemensam datahantering är i grunden ett projekt som inkluderar hela kommunkoncernen.
Ständigt informera, kommunicera, engagera.
Hitta verksamheter som verkligen vill – att jobba i uppförsbacke är tråkigt och onödigt.
Var beredd på att misslyckas. Lär av det!